Pumpor och squash
Squash, pumpa, vintersquash och myskpumpa hör alla till pumpasläktet, Cucurbita. De delar värmekravet, de stora gula blommorna som bina måste besöka, sjukdomarna och en viktig varning för bittra frukter. Det som skiljer dem är när du skördar: squashen omogen och mjuk, de andra mogna och hårda. Odlingen berättar varje typ om på sin egen sida.
Typerna, per art
Jämför typerna
Gäller hela familjen
Pumpasläktet kommer från Amerika och har fem odlade arter. I Sverige odlas tre: pumpa (Cucurbita pepo), jättepumpa (C. maxima) och myskpumpa (C. moschata), som Svensk kulturväxtdatabas kallar dem. I pumpa-arten ryms en hel familj av grupper med egna namn: squash, tefatspumpa, skruvhalspumpa, ollonpumpa, spagettipumpa, pajpumpa, prydnadspumpa och nakenfröpumpan, som odlas för de skallösa kärnorna. Jättepumpan har hubbard, kabocha, mammut och turbanpumpa, och dit hör hokkaidon. Butternut är en myskpumpa. Programmet för odlad mångfald skrev 2011 att jättepumpan räknades som en undergrupp till pumpan, men i dag är den en egen art.
Fröhandeln delar i stället in efter användning, och det gör vi också. Squash skördas omogen med mjukt skal, vintersquash och pumpa skördas fullt utvuxna med hårt skal. Vintersquash är alltså inget botaniskt begrepp utan ett köksord för lagringsbara matpumpor, och därför ligger hokkaido och spagettipumpa sida vid sida där trots att de är olika arter. Myskpumpan har fått en egen sida, eftersom hon är en egen art som behöver mer värme och längre säsong än alla andra.
Kalebassen, som också kallas flaskkurbits, ser ut som en pumpa men är ett eget släkte, Lagenaria. Fikonbladspumpan är en fjärde Cucurbita-art som bara säljs av enstaka fröfirmor här. Ingen av dem har en egen sida än.
Det som skiljer typerna åt är skörden. Squash skördas omogen med mjukt skal och ska ätas inom ett par veckor. Pumpa, vintersquash och myskpumpa får mogna fullt ut på plantan, tills skalet är hårt, och kan sedan lagras. Vintersquash och myskpumpa har i regel bättre ätkvalitet än pumpa, medan pumpan är lyktan, pajen och tävlingsjätten.
Blommorna är antingen han eller hon. Hanblommorna kommer först, ofta tio på varje honblomma, och honblomman känner du igen på den lilla frukten bakom kronan. Pollineringen sker på morgonen innan blommorna sluter sig, och bin och humlor gör jobbet. Odlar du under väv måste den av när blomningen börjar. Kallt och blött väder kan få plantan att bara bilda hanblommor ett tag, men honblommorna kommer när vädret blir bättre. Små frukter som ruttnar från spetsen har oftast inte blivit befruktade.
Alla gurkväxter bildar bittra ämnen, cucurbitaciner, som skydd mot insekter. Normalt är halten låg, men hos enstaka plantor kan den öka kraftigt, och det syns inte på frukten. Giftinformationscentralen råder att spotta ut starkt bittra grönsaker. Större mängder kan ge illamående, kraftiga magsmärtor och magkramper. Smaka därför på en bit rå frukt innan du lagar mat av den eller sparar frö, och var extra försiktig med frö från plantor som kan ha korsats med prydnadspumpa.
Korsningen följer arten, inte namnet på påsen. Squash, halloweenpumpa, pajpumpa, spagettipumpa och prydnadspumpa är alla Cucurbita pepo och korsar sig fritt med varandra. Hokkaido, hubbard och jättepumpor är C. maxima och korsar sig med varandra, men inte med zucchinin. Mellan arterna sker korsningar bara sällan. Med gurka eller melon korsar sig ingen av dem, de är andra släkten. Vill du spara frö: odla en sort per art, eller handpollinera och knyt igen blommorna, för bina flyger långt.
Squash och pumpa drabbas av samma sjukdomar som gurka. Mjöldagg är vanligast, och den trivs i varmt, torrt och soligt väder, det räcker med fuktig luft för att sporerna ska gro. Virus sprids av bladlöss och av kniven, så skörda sjuka plantor sist. Odla inga gurkväxter på samma plats oftare än vart fjärde till sjätte år, och välj gärna sorter som tål mjöldagg.
Rothalsen är plantans svaga punkt. Plantera aldrig djupare än plantan stod i krukan, och vattna runt plantan i stället för mot stjälken. Förkultivera 3-4 veckor, inte längre, och vänta med utplanteringen tills frosten är över och jorden blivit varm, minst 12-15 grader. Fröet ruttnar lätt i kall jord.
Vintersquash och pumpa skördas före frosten, med ett skaft på ungefär fem centimeter, eftersom frostskador försämrar lagringen avsevärt. Låt dem sedan stå varmt, 25-30 grader, i ungefär tio dagar så att skalet hårdnar. Därefter lagras de svalt och torrt men aldrig under 7 grader. Squash håller bara ett par veckor, och kylskåpet är för kallt även för den.
Ingen svensk källa ger pumpor och squash egna zoner, så zonerna på varje sida är uppskattade. Squash och tidiga pumpor odlas på friland i zon 4 med sorter som har kort utvecklingstid, och i Norrland odlas squash i enkla växthus. Myskpumporna, som butternut, är värmekrävande och svårodlade i Sverige och lyckas bäst i söder eller under skydd. Tre av fyra svenska pumpor odlas i Skåne.