Lök
Lök är ett helt släkte, och i köksträdgården ryms det mycket mer än den gula löken. Gul lök, rödlök, silverlök, schalottenlök och potatislök är samma art, medan salladslök, purjolök, vitlök, gräslök, kinesisk gräslök och ramslök är egna arter, och norrlandslöken är en hybrid som ingen riktigt vet varifrån den kom. Här hittar du det som gäller hela släktet: växtföljd, lökflugan och purjolöksmalen, sjukdomarna som stannar i jorden i årtionden, sättlök eller frö, och hur du torkar skörden. Själva odlingen berättar varje lök om på sin egen sida.
Sparas i Min odling i den här webbläsaren. Inget konto behövs.
Typerna, per art
Jämför typerna
Gäller hela familjen
Alla lökar här hör till släktet Allium i familjen amaryllisväxter, och de flesta luktar som de gör av samma skäl: svavelföreningar som frigörs när du skär i dem. Allium cepa är den stora arten. Svensk kulturväxtdatabas delar den i grupper efter hur löken ser ut och används: Gullök-Gruppen, Rödlök-Gruppen, Silverlök- och Syltlök-Gruppen, och Aggregatum-Gruppen där både schalottenlök och potatislök ligger. SLU har inte hittat något som skiljer schalottenlök och potatislök åt botaniskt, så namnen följer tradition och användning snarare än arv.
Salladslök är ett namn som betyder två saker. Den riktiga salladslöken är piplök, Allium fistulosum, som aldrig bildar en stor lök och som kan vara flerårig. Men en del sorter som säljs som salladslök, till exempel White Lisbon, är vanlig lök som skördas ung. Purjolök är Allium ampeloprasum, samma art som den vilda purjolöken, och vitlöken Allium sativum har en egen grupp för ormlöken, den som skjuter en lockig blomstängel. Gräslöken finns också vild på Öland som alvargräslök, och dess kinesiska kusin Allium tuberosum har platta blad och smakar milt av vitlök. Ramslöken växer vild i lundar i södra Sverige.
Norrlandslöken är släktets nördigaste gåta. Den är en hybrid mellan nickande lök och troligen rysslök, men den ena föräldern är fortfarande osäker. Den har tre uppsättningar kromosomer, ståndarna bildar inget pollen och den sätter i stort sett aldrig frö, så den har gått från trädgård till trädgård som delade tuvor och små lökar i blomställningen. Luftlöken är en annan hybrid, mellan vanlig lök och piplök.
Räkna alla lökar som en och samma gröda. SLU vill se minst fyra och helst sex år mellan lökgrödorna på samma plats, och aldrig lök efter lök. För vitlöken rekommenderas sex år. Skälet är att flera av lökens sjukdomar och skadedjur lever kvar i jorden, och några av dem väldigt länge. Har lökflugan härjat ska du dessutom vänta minst två år innan du odlar lök intill den gamla platsen. De fleråriga lökarna, som gräslök och ramslök, står kvar i åratal, så där handlar det i stället om att flytta dem till ny jord när du delar dem.
Lökflugans larver äter sig in i löken nerifrån så att plantorna vissnar och lökarna ruttnar. Enligt SLU drabbar den gul lök, rödlök, silverlök, salladslök, schalottenlök, purjolök och gräslök, och den sådda löken är känsligast. Flugorna kläcks i slutet av april eller början av maj, ungefär när maskrosorna blommar. Första generationens skador syns i juni och en andra generation kan komma i augusti. Det finns inget godkänt bekämpningsmedel, så det är förebyggande som gäller: plocka bort all skräplök efter skörden, odla inte direkt efter stallgödsel, undvik att skada plantorna och lägg fiberduk eller insektsnät i en mindre odling. Plantlök klarar sig bättre än sättlök och frö, eftersom den hunnit längre när flugan kommer.
Purjolöksmalens larver gnager gångar i bladen och kan ta sig ner i stammen. Den angriper alla lökar men är allvarligast på purjolöken, och enligt SLU är angreppen vanligast just i fritidsodling. Malen svärmar i slutet av maj och har oftast en generation, två om sommaren är varm. Andra generationen brukar vara störst, så de värsta skadorna kommer i augusti och september. Lägg fiberduk över purjolöken från plantering och klipp bort bladtoppar med larver om du upptäcker dem tidigt.
Vitröta är en svamp som bara angriper lökar. Den bildar små vilkroppar i jorden som enligt SLU kan leva i 15 till 20 år och ibland längre, och de väcks av rötterna från nya lökväxter. Gul lök och sättlök drabbas mest, vitlök och schalottenlök är också utsatta, purjolök mindre. Smittan följer med jord, redskap och sättlök men inte med frö. Löknematoden är en mikroskopisk mask som kommer till trädgården med utsädet och sedan inte går att bli av med: platsen kan inte användas för lök på ungefär tjugo år. Båda är goda skäl att köpa friskt utsäde och aldrig sätta vitlök från matbutiken.
Lökbladmögel är den vanligaste och allvarligaste bladsjukdomen på gul lök, och den gynnas av fuktigt väder. Rost är en annan historia: lökrosten tar gräslök och piplök, och purjolöksrosten tar purjolök och vitlök, medan den gula löken sällan angrips. Rosten kommer oftast i augusti och september och gynnas av mycket kväve och av torka eller för mycket vatten. Enligt SLU ger den sällan stora skador men kan enstaka år slå hårt mot gräslöken.
Lökarna förökas på fyra olika sätt. Sättlök är små lökar som odlats från frö året innan, och den är enklast och ger tidigare skörd. Runåbergs menar ändå att frösådd lök normalt klarar sig bättre och möglar mindre i lagret, men fröet behöver förodlas inomhus utom i södra Sverige. Vitlök sätts som klyftor på hösten. Potatislök, schalottenlök, gräslök, ramslök och norrlandslök förökas med egna lökar eller genom delning, och det är så många av våra arvelökar har överlevt i generationer.
Vanlig lök är tvåårig: hon blommar andra året och pollineras av insekter. Alla sorter av arten korsar sig med varandra, och det gäller även schalottenlök och potatislök. SLU har visat att svenska potatislökar bildar grobart frö om de får gå i blom. Vill du spara eget lökfrö, odla bara en sort som blommar det året. Utländska frösparguider anger runt en kilometer mellan sorter, men det finns ingen svensk siffra. Vitlöken blommar sällan här, och norrlandslöken bildar inget pollen alls.
Lök behöver kalium för att mogna, och för mycket kväve ger stor blast, senare mognad och sämre hållbarhet. Låt lökarna torka i solen först och sedan inomhus innan de läggs i lager. Torrt och svalt är bäst, och en välmogen gul lök kan hålla sig länge. Rödlöken har fler förluster i lager än den gula i svenska försök, så ät den först om du inte vet hur din sort håller. Vitlöken torkas hängande i ett par veckor och vill sedan ha det torrt i rumstemperatur, sämst är kallt och fuktigt mellan fyra och tio grader.
Runåbergs skriver att lök trivs ihop med morot, sallat, tomat, kålväxter och jordgubbar, men att den inte ska stå tillsammans med bönor och ärtor. Det är ett gammalt odlarråd, och ingen svensk källa förklarar varför. Påståendet att löken stör bönornas kvävefixering har vi inte hittat något stöd för.