Trädgårdens nyttodjur

För nästan varje skadedjur finns någon som äter det. Nyttodjuren finns i två sorter. Specialisterna, som nyckelpigor och blomflugor, lever nästan bara på bladlöss och kommer när lössen finns. Generalisterna, som jordlöpare, kortvingar och spindlar, äter det mesta de stöter på. De finns på plats redan innan angreppet och kan bromsa det tidigt.

Insekterna har sällskap. Några av trädgårdens flitigaste skadedjursjägare har fjädrar, päls eller kalla fötter, och de flesta av dem är skyddade.

De vuxna nyttodjuren lever på nektar och pollen. Jordbruksverket sammanfattar vad de behöver som skydd, nektar, alternativ föda och pollen, helst från april till september.

Blommans form avgör vem som kommer åt maten. Parasitsteklar och guldögonsländor har små munnar och når bara öppna, grunda blommor. Flockblommiga som dill, koriander och kummin är perfekta, liksom ringblomma, bovete och honungsört. Djupa blommor som klöver passar humlorna bättre.

Några växter har nektar utanför blomman, på knoppar och stjälkar. Blåklint, solros och bondböna är sådana, och den maten kan hålla nyckelpigorna vid liv när det är ont om löss.

Tidigt på våren behöver blomflugor och nyckelpigor pollen innan det finns blommor i landet. Sälg, vide och hassel är deras första matbord.

Honungsört blommar långt in på hösten men kan bli väldigt aggressiv i näringsrik jord. Och välj med eftertanke, Jordbruksverket varnar för att slumpvis valda blommor kan öka skadedjuren i stället för nyttodjuren.

Nyttodjuren lägger sina ägg där maten finns. Nyckelpigor och blomflugor letar upp bladluskolonier, och bladlusgallmyggan lägger inte ens ägg vid enstaka löss. Utan löss inga nyttodjur. Ett första angrepp är startskottet.

Men de ligger några veckor efter. Om bladlöss på äppelträd skriver SLU att nyttodjuren i regel inte hinner få bukt med lössen förrän skadan redan skett, bland annat för att myrorna vaktar lössen för honungsdaggens skull. Is i magen fungerar bäst på tåliga, etablerade växter, inte på små plantor.

Fångstgrödor. Tanken är att en växt lockar skadedjuren bort från grödan. I en stor internationell genomgång fungerade bara ungefär en av tio i praktiken, och då bara när skadedjuren på fångstgrödan sedan togs bort. Annars blir den en barnkammare. Att indiankrasse fångar bladlöss är odlarvisdom, men den bjuder gärna nyttodjuren på nektar.

Tagetes mot nematoder. Det stämmer, med villkor. Tagetes, helst arten Tagetes patula, ska odlas som egen gröda i minst tre månader utan ogräs, och då minskar rotsårnematoderna i jorden. Ämnet kommer från levande rötter, så det hjälper inte att gräva ner plantorna, och några tagetes bredvid tomaterna är inte belagt. Mot potatisens cystnematoder finns inga belägg alls.

Rönn nära äpple. Rönnbärsmalen lever i rönnbären. Ett år när rönnen sätter dåligt med bär, ofta efter frost i blomningen, flyttar malen över till äpplena. Jordbruksverket beskriver två vägar. Den ena är att ta bort rönn i närheten, som dessutom sprider skorv och spinnkvalster. Den andra är tvärtom att plantera rönnar som buffert, så att malen alltid har bär att gå till och dess fiender, små parasitsteklar som lägger ägg i larverna, får en jämn stam att leva på. Det låter klokt, men det finns inga försök som visar hur väl det fungerar. Oavsett väg: ett år med tomma rönnar är ett riskår för äpplena.

Nyttodjuren behöver någonstans att bo. Nyckelpigor övervintrar under bark och i springor, jordlöpare i torr förna, och humledrottningar i lövhögar och gamla musbon. Ett ostädat hörn med gräs, löv och kvistar, och perenner som får stå kvar över vintern, gör mer nytta än man tror.

Tvestjärten flyttar gärna in i en upp och nedvänd kruka fylld med halm eller wellpapp. Fäst krukan så att den ligger an mot en gren, tvestjärten går hellre än flyger.

Mesar plockar övervintrande bladlusägg från äppelträden. I nederländska äppelodlingar halverades larvskadorna på äpplena där talgoxar häckade i holkar, även om effekten uteblev i de ekologiska odlingarna. Något svenskt försök finns inte, men holken gör knappast skada.

Mått, material och skötsel för holkar, bihotell och resten finns i Bygg hem åt nyttodjuren.

Sverige har ungefär 300 arter bin: drygt 250 solitära bin, ett fyrtiotal humlor och honungsbiet. Humlorna flyger även när det är kallt och är därför viktiga för tidiga blommor som svarta vinbär, äpple och körsbär.

När humledrottningen vaknar på våren har hon inte ätit på bortåt sju månader. Sälg, julrosor, snödroppar, krokus och scilla är hennes första mat. Många solitära bin bor i sandig, solig mark, andra i ihåliga stjälkar som hallon och fläder.