Rosmarin
Stolt medelhavskrydda som vägrar frysa. I större delen av Sverige blir det krukodling med övervintring inomhus. Väl etablerad är hon robust och tål att skördas rejält. Sticklingar i sand rotar sig på tre-fyra veckor, mycket enklare än frösådd.
Saker som erfarna odlare vet - och nybörjare ofta får lära sig på egen hand.
Rosmarin kan sås från frö, men det är LÅNGSAMT och opålitligt, groningen tar 2-4 veckor och många frön gror aldrig. Sticklingar är det överlägset enklaste och snabbaste sättet. Be en kompis om en kvist eller köp en planta och ta sticklingar från den.
Skörda rosmarin genom att klippa av hela kvistar med en vass sax. Ta aldrig mer än en tredjedel av busken, hon behöver sina barr för att fotosyntetisera och överleva vintern. Klipp ovanför en bladkrans så nya sidoskott kan växa ut.
Visar hur rosmarinens behov av kväve, fosfor och kalium förändras genom säsongen.
Rosmarin vill ha väldränerad, mager jord, gärna sandig eller grusig. Tänk Medelhavets steniga kustsluttningar. För rik jord ger visserligen mer tillväxt, men svagare arom och sämre vinterhärdighet.
Rosmarin sätter frö, men groningsprocenten är låg (30-50%) och det tar lång tid. I svenskt klimat hinner fröna sällan mogna ordentligt utomhus. Sticklingar är ett mycket enklare och pålitligare sätt att föröka rosmarin.